I ett fullspäckat Öresundshus under Almedalesveckan 2017 offentliggjorde Sverigeförhandlingen sin utbyggnadsstrategi. Dagen efter publikrekordet fick Region Skåne en exklusiv intervju med huvudförhandlare HG Wessberg.

Vad innebär utbyggnadsstrategin för Sveriges och Skånes utveckling?

– Det går nog inte riktigt att överskatta det. För det första kopplar höghastighetågen ihop de tre storstäderna, eller fyra – för de kopplar ihop Köpenhamn också, det ska man inte glömma. Man ska komma ihop att våra tre storstäder tillsammans inte alls når upp till Hamburgs storlek så man måste nog sluta tänka i det gamla Malmö-Stockholm-Göteborgs-perspektivet. Man måste försöka få ihop det. Men sen betyder det ju för Skånes del att regionaltrafiken blir så ofantligt mycket förbättrad, och det kanske på kort sikt för Malmö är ännu viktigare.

Vad innebär alternativet till lånefinansiering?

– Skulle man välja den utbyggnadsstrategi som jag verkligen avråder från nämligen att bygga långsamt, sliper för sliper var det någon som elakt sa, då kommer inte banan vara öppnad förrän tidigast 2064, och det är ju orealistiskt och jag tror dessutom en optimistisk beskrivning. Säg någon gång på 2070-tal. Då kommer Malmö att kopplas in till systemet på slutet utav den tiden och ganska få år efter Göteborg, för det blir inga stora skillnader i utbyggnadshastighet. Och då kommer vi ha världens finaste och omoderna järnvägssystem.

…men om vi lånefinansierar?

– Då kan vi optimistiskt räkna att vara klar cirka -35, låt oss säga -40 för att vi ska vara lite försiktiga. Och då bygger vi ju allt ihop samtidigt och vad som blir färdigt först då, Malmö eller Göteborg, det kan diffa på några månader eller något år. Det kan precis lika gärna bli Malmö i det fallet. Då är det helt enkelt terrängen som avgör och överklagan och sådant. Det är en stor skillnad, en generation i skillnad. En generation Malmöbor kommer inte att få tillgång till järnvägen.

Hur ser du på kopplingspunkt i Hässleholm?

– Vi har föreslagit med stor skärpa en sådan kopplingspunkt, och vi har verkligen inga problem med det därför att permanenta kopplingspunkter ökar bara användbarheten av hela systemet. Och det är ju ett system det handlar om. Vad som däremot blir fallet om vi måste bygga i etapper är att vi förmodligen på något mer ställe måste bygga en tillfällig koppling och det är faktiskt en miljard/en och en halv miljard i sjön. För den kommer i så fall vara oanvändbar när det gäller och banan är utbyggd. Men den permanenta kopplingspunkten i närheten av Hässleholm, jag kan inte säga exakt var, den ska byggas och då får man Skånebanan inkopplad på det här. Då får man möjligheter att switsha mellan nya och gamla stambanan och det är jätteviktigt. Värt varenda krona!

Hur säkerställer staten åtgärder nära storstäderna?

– På flera sätt. Regeringen har redan sagt att man tidigt, redan under den här planperioden, under den här mandatperiodens slut, så ska man börja bygga fyrspår Lund-Hässleholm. Och det är faktiskt oberoende om man bygger ett höghastighetssystem eller inte, för de fyra spåren kommer gå parallellt och behövs helt enkelt redan idag. Sen så kommer vi tillsammans med Danmark att titta på kapacitetsutveckling och behov i hela regionen, och då menar jag det som skåningar menar med regionen – Själland och Skåne. Syftet är att om några år vara klara över när vi, inte om utan när, vi börjar bygga Helsingborg-Helsingör. Då kommer den när den är klar, en järnvägstunnel för persontrafik och vägtunnel för motorvägstrafik, att avlasta systemet i Skåne väldigt tydligt. Jag tror dock inte att detta räcker heller, utan vi har gett i vårt uppdrag uppdrag till Trafikverket, att  ytterligare studera  kapacitetsbehovet nära alla de tre storstäderna. Så de tre sakerna tillsammans tycker jag tar hand om Skånes problem bättre än vi någonsin har gjort förut.

När ser vi en ny fast Öresundsförbindelse?

– Nu är två regeringar på varsin sida Öresund överens om att det här ska ske, och vi tittar gemensamt på flaskhalsar och kapacitetsproblem. Det jobbet kanske tar ett år, kanske två. Sen handlar det egentligen bara om att man fattar beslut, därför att finansieringen är väldigt väldigt enkel. Man kan bygga HH-förbindelsen på exakt samma metod som Öresundsförbindelsen. Det vill säga hela tunnelsystemet betalas av brukaravgifter och de som kör bil i det. De preliminära siffrorna säger att kapacitetsfrågan blir aktuell först om ungefär trettio år, nu tror jag att trafikmängden kommer att öka snabbare än prognoserna, för jag är rimligt säker på att det kommer gå ganska fort nu. Säg att det tar tjugo år från det att regeringarna bestämmer ”Nu kör vi” till det att den första bilen kör, men det är väldigt svårt att sia om det. Det viktiga är att två länder är överens, det är alltid det svåraste. Och det kommer gå väldigt bra att förhandla med danskarna. Vi har olika utgångspunkter, de vill inte ha in några godståg på Själland, det har jag viss förståelse för så vi har inte krävt det heller. Men däremot vill vi ha tåg och motorvägsförbindelse.

Storstadsåtgärderna i Skåne genererar 47 000 bostäder – vad innebär det för Skåne?

– Jag är övertygad liksom alla berörda kommunstyrelser att detta är en stor injektion. Om vi börjar med kollektivtrafiken så blir det lättare att röra sig runt i både Malmö, Helsingborg och Lund. I Lunds fall handlar det om att knyta ihop en alldeles ny anläggning som kommer bli en stor arbetsplats med Lunds gamla, faktiskt medeltida, tätort. I Malmö handlar det om att göra det lättare att ta sig runt och i Helsingborg handlar det om att satsa på en kollektivtrafik som i realiteten inte finns idag. Så det är ett jättesteg framåt. Bostäderna sen kommer att hjälpa de här kommunerna att växa och det roliga med de här är att alla vill växa. De är helt övertygade om att deras enda väg framåt är att växa. Jag tror det är jätteviktigt för deras utveckling, jag tror att det är viktigt för integration. För dessa kommuner har i varierande grad integrationsutmaningar som kopplar till bostäder och kopplar till jobb. Och det här kommer att både ge bostäderna och vara en stimulans till jobb.    

Hur har Skånebilden och Skånes överenskommelser påverkat ditt arbete?

– Det har varit ofantligt underlättande för mitt arbete, men det har också varit ofantligt underlättande för Skåneregionen. De här kommunerna har i princip inte kunnat komma överens om någonting, aldrig ens kunnat komma överens om vad de ska vara för färger i den skånska flaggan. Nu är de helt plötsligt överens om allting och det gör att prioriteringarna är så mycket enklare i jobbet gentemot mig och andra statliga myndigheter. I klartext: man får mer när man är överens. En stor eloge till Skånepolitikerna som lyckades med detta och en rekommendation från mig – håll stenhårt i detta – för ni kommer att tjäna i årtionden på det.