Fredagen den 2:e februari arrangerades för andra gången Byggstart Sverige, en nationell heldagskonferens om Sveriges nya stambanor. Övergripande tema var ”Hur ska höghastighetsjärnvägen finansieras?”. Uppslutningen från politiker, näringsliv, intresseorganisationer, ekonomer och järnvägsexperter var stor, vilket bidrog till en mångfacetterad bild av en fråga som engagerar stora delar av landet.

Politiker från konferensens arrangörer, bland andra Region Skåne, Malmö stad, Västra Götalands­regionen och Region Jönköpings län, står över blockgränserna alla bakom en alternativ finansieringslösning genom lån och en snabb byggstart av höghastighetsjärnvägen. Konferensens tydligaste budskap var just detta, att många efterfrågar politisk enighet nationellt bakom finansieringen av höghastighetsjärnvägen.

— Det är bara ett par av partierna som har presenterat en ansvarstagande och fungerande finansiering för höghastighetsjärnvägen, för en snabb utbyggnad. Men vi hoppas att det även på nationell nivå ska bli en bredare överenskommelse, så som det är i många regioner och kommuner idag – där vi gemensamt ser att detta är någonting vi måste lösa för framtiden, kommenterade Mätta Ivarsson (MP), ordförande i regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne, under konferensen.

Malin Wengholm (M), ordförande regionstyrelsen Region Jönköpings län, Birgitta Losman (MP), ordförande i Regionutvecklingsnämnden Västra Götaland, och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ordförande kommunstyrelsen Malmö stad, var några av medarrangörerna till konferensen. Foto: Håkan Röjder

Företrädare från politiken på nationell nivå, däribland Centerpartiets trafikpolitiske talesperson Anders Åkesson och Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson Janine Alm Ericson, visade på konferensen att det finns en grund för överenskommelser över blockgränserna. Båda förespråkar lånefinansiering. Riksdagsledamoten Rikard Larsson, som sitter i trafikutskottet för Socialdemokraterna, var mer försiktig. Han menar att man inte bör utesluta några finansieringsmöjligheter. Alla tre var dock helt överens om att nästa viktiga steg är att nå en bred politisk enighet på riksnivån.

Anders Åkesson var hoppfull om möjligheten att nå enighet över blockgränserna om lånefinansiering av höghastighetsjärnvägen.
— Jag är hoppfull, och om ansvarstagande politiker från många partier sätter sig ner och ser vad som är utmaningen – det är klimatet, bristen på kapacitet, att människor och gods inte kommer fram – tror jag den enigheten ska kunna gå att uppnå.

Rikspolitiker och näringsliv debatterade alternativa finansieringslösningar. På scen bland andra Anders Åkesson (C), trafikpolitisk talesperson, Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, Rikard Larsson (S), riksdagsledamot i trafikutskottet.

Pedagogiska presentationer från nationalekonom och Riksgäldsdirektör

Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet, bidrog med en hyllad presentation av överskottsmålet och hur det kan förstås i ett historiskt perspektiv. Utöver det visade hon varför det är angeläget att ersätta det nuvarande överskottsmålet med ett skuldmål för att frigöra staten från de statsfinansiella hinder som står i vägen för en lånefinansieringsmodell. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad presenterade de konsekvenser som olika finansieringsformer kan få för statens finanser. Han poängterade att om höghastighetsjärnvägen ska lånefinansieras, är det mest fördelaktigt att staten lånar via Riksgälden.

— Om man ruckar på överskottsmålet och gör en enkel kalkyl, så innebär det att man kan frigöra ungefär 45 miljarder kronor per år för offentliga utgifter. Med 45 miljarder extra per år blir det väldigt mycket enklare att räkna en satsning på en höghastighetsjärnväg, kommenterade Anne-Marie Pålsson.

Behöver Sverige ett överskottsmål? Anne-Marie Pålsson, docent nationalekonomi vid Lunds universitet, framförde en hyllad presentation. Foto: Håkan Röjder

Sakkunniga och opinionsbildare möttes

Att höghastighetsjärnvägen är ett projekt som många av konferensens medverkande ställer sig bakom rådde det inget tvivel om, men kritik förekom. Dagens inledande panelsamtal bidrog med bredd och spets, med Johanna Palmér, vd för Östsvenska Handelskammaren, PM Nilsson, ledarskribent på Dagens Industri, Pär Helgesson från SJ och Johan Nyström från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), där den sistnämnde framförde argument om att höghastighetsjärnvägen inte är samhällsekonomiskt lönsam. Johanna Palmér och PM Nilsson betonade betydelsen som dessa infrastruktursatsningar kan ha för Sveriges framtidsvisioner. SJ:s Pär Helgesson menade att vi inte hade haft någon Öresundsbro om man inte hade vågat lånefinansiera dessa satsningar, ett projekt som varit en samhällsekonomisk guldkalv.

PM Nilsson anser att Socialdemokraterna och Moderaterna bör släppa de ideologiska konflikterna.
— Förmodligen måste Socialdemokraterna först lägga ner det här vapnet som man tar till hela tiden och drämmer i skallen på Moderaterna och anklagar dem för vårdslöshet med Sveriges finanser, kommenterade han.

PM Nilsson, ledarskribent på Dagens Industri, pratade om politiska låsningar i frågan om höghastighetsjärnväg. Foto: Håkan Röjder

Sverigeförhandlingen och Trafikverkets förslag under lupp

På plats fanns även Hans Rode från Sverigeförhandlingen, samt Trafikverkets planeringschef Stefan Engdahl, för att ge perspektiv på två av de förslag som ligger till grund för den debatt som idag råder kring höghastighetsjärnvägen: Sverigeförhandlingens slutrapport och Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Hans Rode beskrev Sverigeförhandlingens utredning. Han menar att de samhällsnyttor som identifierats för höghastighetsjärnvägen är betydande nog för att projekten ska kunna lånefinansieras. Stefan Engdahl presenterade hur Trafikverket har arbetat i framtagandet av förslaget till nationell plan och vilka avvägningar som gjorts, bland annat om det höga kapacitetsutnyttjande som idag belastar befintliga järnvägar. Han förklarade att de överväganden som gjorts i samband med att förslaget om höghastighetståg hamnade på endast 250 kilometer i timmen, har sin grund i de riktlinjer som Trafikverket fick i regeringens direktiv inför arbetet med nationell plan. Engdahl betonade att en höghastighetsjärnväg för 320 kilometer i timmen, måste byggas snabbare än de ordinarie ekonomiska ramarna medger.

— Vi har alltid ekonomiska ramar att förhålla oss till. Det är detta som är bevekelsegrunden för vårt val i underlaget till Nationell Plan – att lämna in för 250 kilometer i timmen, eftersom instruktionen har varit att vi ska bygga ut en höghastighetsjärnväg inom normala ekonomiska ramar, förklarade Stefan Engdahl under sitt anförande.

Stefan Engdahl, planeringschef Trafikverket, förklarade vilka förutsättningar Trafikverket har haft inför förslag till nationell plan. Foto: Håkan Röjder

 

I sin helhet tillförde dagen mycket värdefull kunskap, klara politiska ställningstaganden och besvarade frågeställningar. Svaret på frågan om hur höghastighetsjärnvägen ska finansieras fick dock inte ett definitivt svar, men slutsatsen av de diskussioner som hölls under dagen är tydlig. Ser man till vad som framfördes på Byggstart Sverige, gäller frågan inte om, utan hur och när, Sverige sluter upp i en bred politisk samling för att hitta pengarna till ryggraden i Sveriges nya infrastruktur.

Se talarnas presentationer i pdf-fil